31/3-09
Idag har jag sovit jätte mycket. Jag vaknade vid elva typ och var vaken i någon timme och sen så gick jag och la mig igen. Dom senaste månaderna har jag varit så jäkla trött! Det är helt sjukt, jag kan verkligen sova hur mycket som hellst. Nu skulle jag faktiskt kunna gå och lägga mig igen.
Om jag inte behövde plugga till sam c provet nästa vecka.
Aja, jag har hunnit vara ute lite idag också, och trots att det är moln och grått så är det ganska varmt!
Det är ganska så underbart!
Imorgon, om det blir lite sol så ska jag köpa mig en glass!
Snart är det vår! Eller det är väll vår nu kanske! Jag fick ett sms tidigare idag,jag kommer inte ihåg från vem för jag råkade radera det men den människan hade hittat tussilago! Underbart!
Nu ska jag kolla vad det blir för mat och sen plugga lite.
PUSSOHEJ!
Om jag inte behövde plugga till sam c provet nästa vecka.
Aja, jag har hunnit vara ute lite idag också, och trots att det är moln och grått så är det ganska varmt!
Det är ganska så underbart!
Imorgon, om det blir lite sol så ska jag köpa mig en glass!
Snart är det vår! Eller det är väll vår nu kanske! Jag fick ett sms tidigare idag,jag kommer inte ihåg från vem för jag råkade radera det men den människan hade hittat tussilago! Underbart!
Nu ska jag kolla vad det blir för mat och sen plugga lite.
PUSSOHEJ!
..
Hej!
Jag är på så sjukt bra humör nu!
Snart så tar jag studenten! Det är bara lite mer än två månader kvar nu!
Mammsen och jag har kollat lite på klänningar tills dess, jag har inte hittat någon än- det är jätte svårt!
Man vill ju att allt ska bli perfekt.
Nej shit! nu har ju one three hill börjat för länge sen!
Tjarrå!
I'm gonna start a revolution from my bed
Föresten så måste jag ta körkort snart!!
Det börjar liksom dra ihop sig lite nu, snart, om lite drygt tre månader så slutar skolan och sen några månader efter det så kommer jag behöva körkort.
Jag är jätte nervös, jag har aldrig kört en bil i hela mitt liv och det här är något som jag bara måste ha nu om mina planer för den närmaste framtiden ska fungera. Usch, fy fan.
Känn ingen press liksom....
So the time we shared it was precious to me, All the while I was dreamin' of revelry
Hej!
Tillbaka till verkligheten, nu har jag deppat färdigt och återhämtat mig från gårdagen (ingenting är glömt måste jag säga och det är fortfarande hemskt!) Tack gulliga Johan som läste gårdagens inlägg trots att det var långt som en hel bok!
Idag har jag ont i magen, men det gör ingenting för jag ska bara vara hemma och ta det lungt. Det suger! Jag vill verkligen gå ut idag! Men jag har inga pengar :/ jag har typ 20 öre på kortet, och för att klaga lite mer när det gäller det: jag har inte kunnat ladda på min mobil med pengar sen i slutet av december någon gång tror jag.
Varför trodde jag att det skulle vara roligt att vara en fattig student?
Nästa helg,
nästa helg, då jäklar ska jag gå ut! Eller i alla fall supa mig ganska så full. Det är jag värd!
Nu ska jag ta en cigg och sen ska jag nog fixa mig lite te.
Tjarrå!
but the demon and me where best friends from the start.
Hej.
Jag har kännt att min skrivlust har försvunnit. Jag har liksom kännt att jag inte har så mycket att skriva om. Det händer inte så mycket i mitt liv just nu som är värt att skriva om. Skolan tar upp så himla mycket av min tid och det känns lite tjatigt att skriva om den hela tiden.
Nu däremot har jag lust att skriva, men jag tänker inte skriva om hur det går i skolan, hur mycket jag har att göra där eller om allt annat i livet som känns piss.
Jag tänker skriva om livet, men inte om mitt liv.
Idag har det hänt mycket. Jag har sovit en timme nu på kvällen och ätit och nu har allt som hänt under dagen börjat smälta. Och det gör faktiskt riktigt ont i hjärtat.
Jag vet att jag skrivit om det här tidigare, eftersom att jag går tredje året i gymnasiet nu så har vi projektarbete. Det projektarbete som jag och fyra andra i min klass håller på med handlar om flyktingbarn/ungdomar.
Ensamkommande flyktingbarn, de barn och ungdomar som kommet hit till sverige utan sina föräldrar, utan sina syskon, utan någon som hellst.
Idag åkte jag och tre andra från min projektgrupp tillbaka till Villa Viktoria, ett hem för just ensamkommande flyktingbarn. Eller ungdomar, dom är mellan 15 och 18 år gamla där.
Vi har ju varit där en gång tidigare och det stället är helt sjukt underbart!
Det är en jättefin villa, på både insidan och utsidan. Hemtrevligt är det, jag har inga bilder här nu och jag vet inte ens om jag skulle kunna eller ens vilja lägga upp dom i bloggen, det känns lite som att jag inte vill hänga ut någon eller så, men det är som vilket annat hem som hellst.
Ett fint kök, två mysiga vardagsrum, ett rum där man kan träna i, datorer, tv och tv spel, sällskapsspel, bokhyllor fulla med böcker, som ett riktigt hem, inget institutionsliknande alls, vilket man skulle kunna tro, vilket vi också hade väntat oss när vi åkte dit första gången.
Förra gången vi var där fick vi träffa föreståndaren, calle, och han berättade för oss om hur det var där och vi fick ställa frågor och blev visade runt i huset.
Idag när vi kom så fick vi se oss omkring i huset igen, ta kort och ställa lite mer frågor. Vi kom dit vid ett och vid den tiden var nästan alla ungdomarna i skolan, det var två killar hemma som precis börjat i skolan där så dom hade kommit hem tidigare.
Vi fick prata med en av killarna.
Han var nog lite blyg och förstod inte varför han skulle prata med oss för. Jag förstår honom, där kommer vi fyra tjejer och ska ställa massa frågor till stackarn.
Men han ställde upp i alla fall, och vi hade lite svårt att komma på frågor, vi hade inte planerat så mycket innan och tänkte väll att vi tar det som det kommer och att när vi väl sitter där och ska prata så kommer vi väll på saker att säga.
Det var lättare sagt än gjort. Vi visste inte alls vad vi skulle säga, eller rättare sagt så visste vi nog vad vi ville säga men inte vad vi kunde säga.
Jag menar, de här barnen har haft det svårt, de har kommit, flytt, från sitt hemland. De har lämnat familj och vänner och kommit till ett helt främmande land. Vi vet inte varför dem har varit tvugna att fly, men det är ingen gullig semester i sverige dom är på, och det är svårt att veta hur mycket man kan fråga och vad man kan fråga om.
Den här killen har varit i sverige en kort tid, 3 veckor tror jag att han sa och han var 16 år gammal. Vi tog det säkra före det osäkra och frågade lätta frågor som om han trivde här och så.
En sak som verkligen berörde oss var att när vi frågade om han tyckte om skolan så tittade han på oss och sa: Det klart, vem tycker inte om skolan?
I sitt hemland hade han inte gått i skolan, och han precis som de andra ungdomarna där var väldigt glada och tacksamma över att de får gå till skolan.
De här ungdomarna är helt otroliga, de kommer till ett annat land som är helt annorlunda från allt de varit med om tidigare, de går till skolan och anstränger sig och arbetar hårt där för att lära sig saker och de lär sig Svenska fort, efter bara n¨ågra månader så kan de både förstå och göra sig förstådda. Den här första kille vi pratade med hade ju bara varit i landet en kort tid så vi fick prata på engelska med honom men han kunde vissa ord och så på svenska.
När vi var klara med honom så fick vi fika och sen började resten av ungdomarna rulla in.
Vi pratade med en kille till, han var 15, (eller åtmistonde så säger han det, det är inte ovanligt att ungdomar ljuger om sin ålder då det gör det lättare för dem att få uppehållstillstånd om de är yngre.)
Den här killen var så OTROLIGT gullig!
Han satt där med oss och pratade och verkade inte känna sig obekväm så som den första killen gjorde. Han hade varit i sverige i 3 månader och han kunde prata svenska, inte jättebra men han kunde endå både förstå och prata.
Vi pratade lite svenska med ohnom men det blev endå mest engelska då han verkade känna sig mer säker på det.
Han satt och skrattade med oss, men mest åt oss tror jag då vi var ganska speedade allihopa av allt kaffe vi fått i oss under fikat.
Han berättade för oss om hans favoritämnen i skolan ( matte och idrott), han tyckte om personalen och han frågade till och med om oss.
Usch, det är så mycket som jag vill skriva och berätta om det här! Men jag vet inte vad jag ska skriva eller hur jag ska skriva så att någon förstår!
De här ungdomarna är helt otroliga och de är precis som oss, vilket man har lätt att glömma. Jag tror att det finns mycket fördomar mot invandrare, att de bara kommer hit och lever på bidrag och som parasiter på vårat samhälle.
Och visst, det finns säkert de som gör så, jag vet inte. Men jag tror, att de som är så är inte de som flyr hit, inte de som tvingas fly hit. Inte barn och ungdomar som de här. De här ungdomarna kommer inte hit för att de vill, de tvingas på ett eller annat sätt, men dom här kämpar och försöker lära sig vårat språk, våran kultur och de gör sitt bästa i skolan.
´
Och trots att de lever i ovisshet hela tiden, trots att de inte vet om de kommer få stanna eller bli tillbaka skickade så håller de hoppet uppe, de fortsätter leva och de har sina drömmar.
De har drömmar precis som vilket barn eller vilken ungdom som hellst.
Jag frågade den sista killen där vad han ville göra i framtiden, vad hans drömmar var.
Och han svarade att han ville hålla på med fotboll, det tyckte han om, han ville bli fotbollsproffs.
Jag hoppas verkligen att han får bli det, att han får det uppehållstillstånd som han väntar på, att han får slippa oroa sig.
Under den här dagen har vi varit med om både glada stunder och mindre glada.
En av de glada stunderna var när vi fick höra att en av tjejerna hade fått uppehållstillstånd och att hon snart skulle flytta ihop med några andra tjejer, som också bott på villa viktoria förut, i en egen lägenhet.
Att se hur glad hon var för det, det går inte ens att beskriva! Det var helt underbart att se.
En av de saker som var mindre glada, eller mindre glada, FÖRJÄVLGA!
Var att när vi gått därifrån så fick vi reda på att en annan av killarna som bodde där, en jätte trevlig och glad kille och den första som bodde där som kom fram till oss självmant och skakade hand med oss och presenterade sig, han hade blivit nekad ett upphållstillstånd. Det var hemskt att få veta och svårt att tro på. Han hade ju gått omkring där och varit precis lika glad som alla andra, jag hade aldrig kunnat gissa att han visste att han skulle bli tillbaka skickad.
Visst, vi träffade hans gode man och han sa att han skulle överklaga det här, men han sa också att eftersom att den här killen kommer från Irak så är det inte så troligt att han kommer få stanna i alla fall. Nu prioriterar man nämligen att barn från andra länder som somalia och kongo ska få stanna. HAN KOMMER FRÅN IRAK SÅ DÄRFÖR SKA HAN INTE FÅ STANNA! Han har en hemsk, riktigt hemsk historia och han borde inte bli hemskickad men, a, det spelar tidligen ingen roll. Han är ju inte från det land som står högst på listan för tillfället.
Usch, det är så hemskt.
Jag skulle kunna skriva hundra sidor till om det här, men jag tvivlar på att det är någon som kommer orka läsa ens det här som jag skrivit.
Men nu har jag fått skriva av mig lite i alla fall.
Tack och hej
Jag har kännt att min skrivlust har försvunnit. Jag har liksom kännt att jag inte har så mycket att skriva om. Det händer inte så mycket i mitt liv just nu som är värt att skriva om. Skolan tar upp så himla mycket av min tid och det känns lite tjatigt att skriva om den hela tiden.
Nu däremot har jag lust att skriva, men jag tänker inte skriva om hur det går i skolan, hur mycket jag har att göra där eller om allt annat i livet som känns piss.
Jag tänker skriva om livet, men inte om mitt liv.
Idag har det hänt mycket. Jag har sovit en timme nu på kvällen och ätit och nu har allt som hänt under dagen börjat smälta. Och det gör faktiskt riktigt ont i hjärtat.
Jag vet att jag skrivit om det här tidigare, eftersom att jag går tredje året i gymnasiet nu så har vi projektarbete. Det projektarbete som jag och fyra andra i min klass håller på med handlar om flyktingbarn/ungdomar.
Ensamkommande flyktingbarn, de barn och ungdomar som kommet hit till sverige utan sina föräldrar, utan sina syskon, utan någon som hellst.
Idag åkte jag och tre andra från min projektgrupp tillbaka till Villa Viktoria, ett hem för just ensamkommande flyktingbarn. Eller ungdomar, dom är mellan 15 och 18 år gamla där.
Vi har ju varit där en gång tidigare och det stället är helt sjukt underbart!
Det är en jättefin villa, på både insidan och utsidan. Hemtrevligt är det, jag har inga bilder här nu och jag vet inte ens om jag skulle kunna eller ens vilja lägga upp dom i bloggen, det känns lite som att jag inte vill hänga ut någon eller så, men det är som vilket annat hem som hellst.
Ett fint kök, två mysiga vardagsrum, ett rum där man kan träna i, datorer, tv och tv spel, sällskapsspel, bokhyllor fulla med böcker, som ett riktigt hem, inget institutionsliknande alls, vilket man skulle kunna tro, vilket vi också hade väntat oss när vi åkte dit första gången.
Förra gången vi var där fick vi träffa föreståndaren, calle, och han berättade för oss om hur det var där och vi fick ställa frågor och blev visade runt i huset.
Idag när vi kom så fick vi se oss omkring i huset igen, ta kort och ställa lite mer frågor. Vi kom dit vid ett och vid den tiden var nästan alla ungdomarna i skolan, det var två killar hemma som precis börjat i skolan där så dom hade kommit hem tidigare.
Vi fick prata med en av killarna.
Han var nog lite blyg och förstod inte varför han skulle prata med oss för. Jag förstår honom, där kommer vi fyra tjejer och ska ställa massa frågor till stackarn.
Men han ställde upp i alla fall, och vi hade lite svårt att komma på frågor, vi hade inte planerat så mycket innan och tänkte väll att vi tar det som det kommer och att när vi väl sitter där och ska prata så kommer vi väll på saker att säga.
Det var lättare sagt än gjort. Vi visste inte alls vad vi skulle säga, eller rättare sagt så visste vi nog vad vi ville säga men inte vad vi kunde säga.
Jag menar, de här barnen har haft det svårt, de har kommit, flytt, från sitt hemland. De har lämnat familj och vänner och kommit till ett helt främmande land. Vi vet inte varför dem har varit tvugna att fly, men det är ingen gullig semester i sverige dom är på, och det är svårt att veta hur mycket man kan fråga och vad man kan fråga om.
Den här killen har varit i sverige en kort tid, 3 veckor tror jag att han sa och han var 16 år gammal. Vi tog det säkra före det osäkra och frågade lätta frågor som om han trivde här och så.
En sak som verkligen berörde oss var att när vi frågade om han tyckte om skolan så tittade han på oss och sa: Det klart, vem tycker inte om skolan?
I sitt hemland hade han inte gått i skolan, och han precis som de andra ungdomarna där var väldigt glada och tacksamma över att de får gå till skolan.
De här ungdomarna är helt otroliga, de kommer till ett annat land som är helt annorlunda från allt de varit med om tidigare, de går till skolan och anstränger sig och arbetar hårt där för att lära sig saker och de lär sig Svenska fort, efter bara n¨ågra månader så kan de både förstå och göra sig förstådda. Den här första kille vi pratade med hade ju bara varit i landet en kort tid så vi fick prata på engelska med honom men han kunde vissa ord och så på svenska.
När vi var klara med honom så fick vi fika och sen började resten av ungdomarna rulla in.
Vi pratade med en kille till, han var 15, (eller åtmistonde så säger han det, det är inte ovanligt att ungdomar ljuger om sin ålder då det gör det lättare för dem att få uppehållstillstånd om de är yngre.)
Den här killen var så OTROLIGT gullig!
Han satt där med oss och pratade och verkade inte känna sig obekväm så som den första killen gjorde. Han hade varit i sverige i 3 månader och han kunde prata svenska, inte jättebra men han kunde endå både förstå och prata.
Vi pratade lite svenska med ohnom men det blev endå mest engelska då han verkade känna sig mer säker på det.
Han satt och skrattade med oss, men mest åt oss tror jag då vi var ganska speedade allihopa av allt kaffe vi fått i oss under fikat.
Han berättade för oss om hans favoritämnen i skolan ( matte och idrott), han tyckte om personalen och han frågade till och med om oss.
Usch, det är så mycket som jag vill skriva och berätta om det här! Men jag vet inte vad jag ska skriva eller hur jag ska skriva så att någon förstår!
De här ungdomarna är helt otroliga och de är precis som oss, vilket man har lätt att glömma. Jag tror att det finns mycket fördomar mot invandrare, att de bara kommer hit och lever på bidrag och som parasiter på vårat samhälle.
Och visst, det finns säkert de som gör så, jag vet inte. Men jag tror, att de som är så är inte de som flyr hit, inte de som tvingas fly hit. Inte barn och ungdomar som de här. De här ungdomarna kommer inte hit för att de vill, de tvingas på ett eller annat sätt, men dom här kämpar och försöker lära sig vårat språk, våran kultur och de gör sitt bästa i skolan.
´
Och trots att de lever i ovisshet hela tiden, trots att de inte vet om de kommer få stanna eller bli tillbaka skickade så håller de hoppet uppe, de fortsätter leva och de har sina drömmar.
De har drömmar precis som vilket barn eller vilken ungdom som hellst.
Jag frågade den sista killen där vad han ville göra i framtiden, vad hans drömmar var.
Och han svarade att han ville hålla på med fotboll, det tyckte han om, han ville bli fotbollsproffs.
Jag hoppas verkligen att han får bli det, att han får det uppehållstillstånd som han väntar på, att han får slippa oroa sig.
Under den här dagen har vi varit med om både glada stunder och mindre glada.
En av de glada stunderna var när vi fick höra att en av tjejerna hade fått uppehållstillstånd och att hon snart skulle flytta ihop med några andra tjejer, som också bott på villa viktoria förut, i en egen lägenhet.
Att se hur glad hon var för det, det går inte ens att beskriva! Det var helt underbart att se.
En av de saker som var mindre glada, eller mindre glada, FÖRJÄVLGA!
Var att när vi gått därifrån så fick vi reda på att en annan av killarna som bodde där, en jätte trevlig och glad kille och den första som bodde där som kom fram till oss självmant och skakade hand med oss och presenterade sig, han hade blivit nekad ett upphållstillstånd. Det var hemskt att få veta och svårt att tro på. Han hade ju gått omkring där och varit precis lika glad som alla andra, jag hade aldrig kunnat gissa att han visste att han skulle bli tillbaka skickad.
Visst, vi träffade hans gode man och han sa att han skulle överklaga det här, men han sa också att eftersom att den här killen kommer från Irak så är det inte så troligt att han kommer få stanna i alla fall. Nu prioriterar man nämligen att barn från andra länder som somalia och kongo ska få stanna. HAN KOMMER FRÅN IRAK SÅ DÄRFÖR SKA HAN INTE FÅ STANNA! Han har en hemsk, riktigt hemsk historia och han borde inte bli hemskickad men, a, det spelar tidligen ingen roll. Han är ju inte från det land som står högst på listan för tillfället.
Usch, det är så hemskt.
Jag skulle kunna skriva hundra sidor till om det här, men jag tvivlar på att det är någon som kommer orka läsa ens det här som jag skrivit.
Men nu har jag fått skriva av mig lite i alla fall.
Tack och hej
talking shit about a pretty sunset
Hejsan!
Mitt svenska tal är färdigt! Jag fick hjälp av mr. J igårkväll och efter det så flöt det på riktigt bra och ja är faktiskt nöjd över hur det blev!
Jag ska prata om att vi borde förbjuda mobiltelefoner i skolan, det är inget som jag tycker men det är ett bra ämne, och själva grejen med talet är att vi ska övertyga de som lyssnar om att det vi tycker är det som är rätt, typ.
Sen ska talet vara rätt upplagt också, med exordium, narratio osv. och det är det som läraren kommer titta på när hon betygsätter.
Jag höll talet för min mamma, min bror och hans tjej och innan jag började prata så tyckte dom att jag var störd som tyckte att mobiltelefonerna skulle förbjudas, men efter talet så var dom lite omvända.
Det enda problemet jag har är att talet bara ska vara 5 minuter långt och mitt är runt 7. Men men, jag är lycklig i alla fall :D
Idag var jag hemma från skolan så jag missade alla de saker som jag skulle gjort i skolan idag.
Igårkväll innan jag skulle gå och lägga mig mådde jag lite illa och sen blev det värre under natten. Jag sov inte alls bra och det enda jag drömde om var att jag kräktes.
I morse mådde jag fortfarande illa och det känndes som att mina drömmar om att kräkas skulle slå in, så det var bara att sjukanmäla sig.
Lite trist för nu har jag en del att ta igen :/
Men nu mår jag bättre, och jag har precis rensat ut min garderob på kläder som jag ska ta med till Villa Viktoria i morgon.
Mamma gillade inte de kläder som jag ville ge bort, eller rättare sagt så gjorde hon det.
Hon tog mina kläder och böt ut dom mot hennes gamla kläder, stackars barn säger jag bara.
Nej nu ska jag duscha och sen ska jag öva på mitt tal.
Puss och hej!!
Välkommen tillbaka kära ångest...
Jag hatar skolan. Vi har så otroligt mycket att göra nu! Jag har inte ens tid att andas, men jag orkar ändå inte ta tag i någonting.
Så här ser nästa vecka ut för mig:
Måndag: Religion redovisning om Bahá'í-rörelsen(antingen idag eller på onsdag)
Tisdag: Möte med Eva, spanska prov, möte med Göran och sen ska jag och min projektgrupp åka till Villa Viktoria och prata mer med dom. (För dom som inte vet så är Villa Viktoria ett hem för flyktingbarn)
Onsdag: Tal i svenska, redovisning i Sam C om Kongo Kinshasa (antingen idag eller på fredag) och redovisning om Bahá'í-rörelsen i religion (antingen idag eller i måndags)
Torsdag: Ingenting (än så länge)
Fredag: Läst ett häfte och gjort frågor om hur kommunen styrs och Sam C redovisning (idag eller i onsdags)
Det här är helt sjukt, och det är as lång tid kvar till studiebidraget kommer så mina problem kommer inte heller kunna supas bort än på ett tag.
Nej snart ska vi äta, och sen ska jag sätta igång och skriva klart religion-skiten och ringa till Mr. Johan och grina lite så att han kanske hjälper mig lite med mitt tal. Jag har en känsla av att han är bäst på just tal.
Tjingeling
hello again
Hej hej!
Länge sen sist, men nu är jag här igen.
Jag har haft så jäkla mycket plugg så att det inte är sant, men nu känns det faktiskt helt okej på den fronten.
Just precis nu är jag bakis, och med all rätt faktiskt. Igår var jag ute me Li och Denise, Lis ragg och hans åttioåtta kompisar. Det var trevligt, lite kallt bara. Nu känns det som att våren kan komma.
Just precis nu ligger vi i lis säng och gör ingenting, snart ska Denises pojkväns syster eller något komma och senare ikväll ska vi ut igen. Det ska bli lugnt, eller det är så det är sagt i alla fall...
Förutom att jag är bakis så känner jag mig as fet, i natt åt jag två hamburgare, en av dem var en dubbel hamburgare (Det tycker li är viktigt att veta tydligen), och en pommes frites och idag - alldeles nyss- åt jag femtioelva kakor och en 200 grams marabou choklad kaka.
Nej nu ska jag nog hoppa in i duschen och försöka skrubba bort min ofräsch-het.
Puss och hej!!♥
fredag den trettonde
Tjenixen.
Idag är det fredag, äntligen, men vad ska Jennifer göra ikväll?
Sitta hemma och plugga.
Livet är allt bra orättvist alltså!
Men jag behöver ändå inte gå miste om fest, för min mamma ska ha en här hemma.
Inte för att jag kommer märka av den mer än att jag kommer höra musiken! HAHA
Veckan som gått har bara gått åt till plugg, det är så groteskt mycket i skolan nu att jag kommer gå under.
I morgon däremot ska jag inte för en gångs skulle låta plugget ligga, då bär det hem till Li. Vi ska äta middag, förhoppningsvis inta lite alkohol och fira/deppa för att vi är singlar på alla hjärtans dag. Det blir mysigt! :)
Nej nu ska jag börja skriva lite om konlikter i Kongo Kinshasa, Puss&Hej!
Idag är det fredag, äntligen, men vad ska Jennifer göra ikväll?
Sitta hemma och plugga.
Livet är allt bra orättvist alltså!
Men jag behöver ändå inte gå miste om fest, för min mamma ska ha en här hemma.
Inte för att jag kommer märka av den mer än att jag kommer höra musiken! HAHA
Veckan som gått har bara gått åt till plugg, det är så groteskt mycket i skolan nu att jag kommer gå under.
I morgon däremot ska jag inte för en gångs skulle låta plugget ligga, då bär det hem till Li. Vi ska äta middag, förhoppningsvis inta lite alkohol och fira/deppa för att vi är singlar på alla hjärtans dag. Det blir mysigt! :)
Nej nu ska jag börja skriva lite om konlikter i Kongo Kinshasa, Puss&Hej!
7/2
Hejsan.
Nu sitter jag här och rå pluggar massa tråkiga skitsaker. Medbestämmandelagen, kollektivavtal och Göteborg.
Okej, inte skitsaker, men det är riktigt tråkigt.
Tack vare det här går mina planer för dagen, kvällen och natten i stöpet. Jag har så mycket att plugga nu att jag inte skulle hinna med det om jag åkte in till stan. As trist.
Jag pratade med Li för en stund sen och "det är väll som vanligt då" sa hon. Det var väll inte världens bästa samtal, men jag känner verkligen att skolan är viktigast nu. Eller jag försöker i alla fall få mig själv att känna det, det är tråkigt men å andra sidan är det slut snart.
Föresten så är jag förkyld som tusan nu, snorig, hostig, ont i halsen och så nyser jag hela tiden.
Det här suger! Jag var as peppad på att göra något roligt ikväll :(
Nej, tillbaka till pluggandet nu.
Tjingeling♥
Nu sitter jag här och rå pluggar massa tråkiga skitsaker. Medbestämmandelagen, kollektivavtal och Göteborg.
Okej, inte skitsaker, men det är riktigt tråkigt.
Tack vare det här går mina planer för dagen, kvällen och natten i stöpet. Jag har så mycket att plugga nu att jag inte skulle hinna med det om jag åkte in till stan. As trist.
Jag pratade med Li för en stund sen och "det är väll som vanligt då" sa hon. Det var väll inte världens bästa samtal, men jag känner verkligen att skolan är viktigast nu. Eller jag försöker i alla fall få mig själv att känna det, det är tråkigt men å andra sidan är det slut snart.
Föresten så är jag förkyld som tusan nu, snorig, hostig, ont i halsen och så nyser jag hela tiden.
Det här suger! Jag var as peppad på att göra något roligt ikväll :(
Nej, tillbaka till pluggandet nu.
Tjingeling♥
Låt mig få presentera
TADAAAAAAAAAA! MIN ÄLSKADE T-SHIRT:
Detta, mina vänner är kärlek.
Den är ap-skön och jag har på mig den jämt.
Okej jag brukar inte ha den i skolan men det första jag gör när jag kommer hem är att sätta på mig den. Igår kväll kände jag dock att den var i stort behov av att tvättas så jag fick ligga och sova en hel natt utan den. Men det gjorde inte så mycket, för ren och fin som den var i morse kunde jag ha på mig den i skolan!
♥ ♥ ♥
(Den underbara skapelse är från Gina Tricot, min älskling är i storlek M och den är helt underbart perfekt)
Detta, mina vänner är kärlek.
Den är ap-skön och jag har på mig den jämt.
Okej jag brukar inte ha den i skolan men det första jag gör när jag kommer hem är att sätta på mig den. Igår kväll kände jag dock att den var i stort behov av att tvättas så jag fick ligga och sova en hel natt utan den. Men det gjorde inte så mycket, för ren och fin som den var i morse kunde jag ha på mig den i skolan!
♥ ♥ ♥
(Den underbara skapelse är från Gina Tricot, min älskling är i storlek M och den är helt underbart perfekt)
people and places
Först några före-bilder:
Långt hår, nöjd Jennifer. Håret fladdrar i vinden och är långt och värmer när det är kallt.
Efter-bilder:
Kort hår, Konstiga miner kryper automatiskt fram, det finns inte längre mycket till hår som kan värma eller fladdra i vinden. Jennifer missnöjd.
Sen vill jag bara berätta om vad min bästa vän sa efter att jag klippt mig. Jag har haft långt hår i hela mitt liv(förutom en kort period i fyran när mamma mutade mig med att om jag klippte håret så fick jag ta hål i öronen) och min bästa kompis har kännt mig i evigheter, så ett tag efter att jag klippt mig säger hon: " Det var bra att du klippte dig, du såg så tacky ut i långt hår"
Det var inte alls kul att höra när allt jag ville var att dra hårt i mina hårrötter för att få håret att växa ut igen. huh.
Jag ska dock ge igen någon dag.
And that ladys and gentlemens, that was the story of my hair.
haha, nu ska jag ta en cigg. ♥
Kurt is my hero
Hej!
Eller god kväll :)
Nu sitter jag här framför datorn igen, och gör allt för att slippa plugga. Allt är som vanligt :P
Dagen har varit dryg och lång, jag satt flera timmar med min projektgrupp och skrev ihop allt det som vi hade fått veta förra onsdagen när vi var hos gränspolisen på arlanda.
En grej som har varit kul idag var att vi äntligen har fått våra studentmössor!!! Min är superfin! Och jag har faktiskt provat den, trots att man egentligen inte få fören mösspåtagningen. Får och får liksom, det klart att man får, men det sägs att det betyder otur om man testar den innan.
Skit samma säger jag, om jag skulle vänta till den dan vi ska ta på oss dem så skulle det väll med min otur visa sig att den var alldeles för liten och så skulle det med all säkerhet vara för sent för att byta.
Bättre att ta det säkra före det osäkra och prova den nu alltså :)
♦
I morgon är det fredag, helt stört vad hände med alla andra dagar som ska vara i veckan? Det var ju nyss söndag.
Den här helgens planer är i alla fall att jag ska vara hemma i morgon och plugga, det behövs så in i norden och jag ska ta mig i kragen och verkligen sätta igång med allt.
På lördag var det egentligen meningen att jag skulle iväg och fira min vän Emelie som fyller tjugo men nu visar det sig att Li ska ha inflyttningsfest den dan så då blir det det i stället. Det känns lite dumt att inte åka och fira Emelie, tjugo år fyller man ju inte varje dag, men jag hade sagt till Li att jag skulle komma på hennes ferre när den nu skulle vara. Nu råkade det vara så att dom krockade :/
Men jag kan kompremissa :P
Planen är att vi ska dra ut efter att vi varit hos Li och gjort alla saker man gör på inflyttningsfester och då tänkte jag att vi kanske kan hamna på samma ställe som Emelie är på. Det skulle ju vara bra om det kunde funka, två flugor i en smäll.
Vi får se hur det blir!
Snart är det alla hjärtans dag föresten, planer?
Ja, jag har :D Och det kommer bli as kalas!
Nu ska jag koka mig lite te, för ovanlighetens skull, sen ska jag visa lite bilder på mitt nya korta hår, det tror jag inte att jag har gjort än. Det är as fult och jag saknar mitt gamla men jag känner på mig att mina kära trogna(inte så många)läsare vill se det :P :P HAHA
PUSS&HEJ!
♥
Eller god kväll :)
Nu sitter jag här framför datorn igen, och gör allt för att slippa plugga. Allt är som vanligt :P
Dagen har varit dryg och lång, jag satt flera timmar med min projektgrupp och skrev ihop allt det som vi hade fått veta förra onsdagen när vi var hos gränspolisen på arlanda.
En grej som har varit kul idag var att vi äntligen har fått våra studentmössor!!! Min är superfin! Och jag har faktiskt provat den, trots att man egentligen inte få fören mösspåtagningen. Får och får liksom, det klart att man får, men det sägs att det betyder otur om man testar den innan.
Skit samma säger jag, om jag skulle vänta till den dan vi ska ta på oss dem så skulle det väll med min otur visa sig att den var alldeles för liten och så skulle det med all säkerhet vara för sent för att byta.
Bättre att ta det säkra före det osäkra och prova den nu alltså :)
♦
I morgon är det fredag, helt stört vad hände med alla andra dagar som ska vara i veckan? Det var ju nyss söndag.
Den här helgens planer är i alla fall att jag ska vara hemma i morgon och plugga, det behövs så in i norden och jag ska ta mig i kragen och verkligen sätta igång med allt.
På lördag var det egentligen meningen att jag skulle iväg och fira min vän Emelie som fyller tjugo men nu visar det sig att Li ska ha inflyttningsfest den dan så då blir det det i stället. Det känns lite dumt att inte åka och fira Emelie, tjugo år fyller man ju inte varje dag, men jag hade sagt till Li att jag skulle komma på hennes ferre när den nu skulle vara. Nu råkade det vara så att dom krockade :/
Men jag kan kompremissa :P
Planen är att vi ska dra ut efter att vi varit hos Li och gjort alla saker man gör på inflyttningsfester och då tänkte jag att vi kanske kan hamna på samma ställe som Emelie är på. Det skulle ju vara bra om det kunde funka, två flugor i en smäll.
Vi får se hur det blir!
Snart är det alla hjärtans dag föresten, planer?
Ja, jag har :D Och det kommer bli as kalas!
Nu ska jag koka mig lite te, för ovanlighetens skull, sen ska jag visa lite bilder på mitt nya korta hår, det tror jag inte att jag har gjort än. Det är as fult och jag saknar mitt gamla men jag känner på mig att mina kära trogna(inte så många)läsare vill se det :P :P HAHA
PUSS&HEJ!
♥
.
Jag måste bara säga att jag köpte ett nytt te idag, jag vet inte vad det heter men det är jätte gott!!
PUSS
PUSS
Jag skulle vara den röda pinglan
Hej!
Nu var det ap-länge sen jag uppdaterade!-igen.
Men nu känner jag att det är dags igen, jag har precis lagt in en tvätt i maskinen och jag kan inte komma på något mer att göra nu för att slippa plugga.
Jag har skit mycket plugg nu, men helt ärligt så orkar jag inte ta tag i det, just nu känns det bättre att skjuta upp det faktiskt.
Finns det någon man kan betala för att göra ens skolarbeten? Vem!?
Jag har inga pengar att betala med, men jag är as bra på att bädda sängar.
Jag tror vi kan vinna på det här allihopa!
mh, jag har föresten kommit på vad jag kan vara på min kära vän Lis studentskiva!
Deras tema är "jag kommer direkt ifrån..." och min studentskiva är dagen innan!
Jag behöver alltså inte göra någonting, jag kan vara "jag kommer direkt ifrån" -min studentskiva
:D
Min studentskiva är fortfarande ett problem though, fröknarna L och L tycker att vi ska vara powerpuff pinglorna.
Det skulle ju kunna funka, men dom går inte i min klass så jag kommer få sitta själv under middagen med våran klass och a klassen och vara en ensam lite pingla. Det känner jag mig inte så lockad av.
Plus att det känns som att vi lämnar Johan lite utanför (Ja Johan ska komma!), vad ska han hitta på att vara då?
Det finns tre powerpuffpinglor, och även om det skulle finnas fyra så tvivlar jag på att han skulle vilja klä ut sig till det.
Det var hundra år sen jag kollade på Powerpuffpinglorna och jag har ingen aning om vem mannen på bilden är men Johan ser faktiskt ut sådär och skulle passa utmärkt som honom! Johan! Va honom!!
Nej, nu ska jag gå och fixa mig lite te och sen sova. Men jag måste bara säga att för några veckor sen var jag och två av mina vänner statister i en musik video och den borde vara klar snart tycker jag, det ska bli spännande att se :)
Sov gott! Pussohej!!!♥
Nu var det ap-länge sen jag uppdaterade!-igen.
Men nu känner jag att det är dags igen, jag har precis lagt in en tvätt i maskinen och jag kan inte komma på något mer att göra nu för att slippa plugga.
Jag har skit mycket plugg nu, men helt ärligt så orkar jag inte ta tag i det, just nu känns det bättre att skjuta upp det faktiskt.
Finns det någon man kan betala för att göra ens skolarbeten? Vem!?
Jag har inga pengar att betala med, men jag är as bra på att bädda sängar.
Jag tror vi kan vinna på det här allihopa!
mh, jag har föresten kommit på vad jag kan vara på min kära vän Lis studentskiva!
Deras tema är "jag kommer direkt ifrån..." och min studentskiva är dagen innan!
Jag behöver alltså inte göra någonting, jag kan vara "jag kommer direkt ifrån" -min studentskiva
:D
Min studentskiva är fortfarande ett problem though, fröknarna L och L tycker att vi ska vara powerpuff pinglorna.
Det skulle ju kunna funka, men dom går inte i min klass så jag kommer få sitta själv under middagen med våran klass och a klassen och vara en ensam lite pingla. Det känner jag mig inte så lockad av.
Plus att det känns som att vi lämnar Johan lite utanför (Ja Johan ska komma!), vad ska han hitta på att vara då?
Det finns tre powerpuffpinglor, och även om det skulle finnas fyra så tvivlar jag på att han skulle vilja klä ut sig till det.
Det var hundra år sen jag kollade på Powerpuffpinglorna och jag har ingen aning om vem mannen på bilden är men Johan ser faktiskt ut sådär och skulle passa utmärkt som honom! Johan! Va honom!!
Nej, nu ska jag gå och fixa mig lite te och sen sova. Men jag måste bara säga att för några veckor sen var jag och två av mina vänner statister i en musik video och den borde vara klar snart tycker jag, det ska bli spännande att se :)
Sov gott! Pussohej!!!♥
for a change
Jag tycker synd om människor som går in på min blogg bara för att se att jag aldrig uppdaterar.
Det kan jag säga är johans fel, på hans blogg är alla hans vänner länkade med sina namn, vad är jag länkad som?? Fjärtan. hmf. ( fjärtan kommer föresten inte ifrån att jag brukar fjärta, för det brukar jag inte, utan från jennifjärt vilket tydligen är roligt att säga)
Om nu Johan inte var så taskig som han nu är skulle jag berättat om allt som hänt sen sist, det är en del faktiskt.
Men nu är det som det är.
Nu ska jag kolla på tv. Pusshej!
Om jag kunde drömma
Hejsan.
Jag är fortfarande jättedålig på att uppdatera här, men det skiter jag i det är ju inte så att jag gör det här för någon annans skull.
Julen är i alla fall över, och jag har ätit så mycket julmat och julgodis så jag nästan känner att jag aldrig behöver äta igen!
Men men, jag lägger ju inte på mig vikt när jag äter så det spelar ingen roll :P haha
Ja, sen sist jag skrev har det väll egentligen inte hänt så mycket mer än att julen har varit här.
Lis födelsedagsmiddag som jag skrev om sist var trevlig. Vi var på Koh Phangan, jag är inte hundra på hur det stavas, och maten där var supergod. Efter middagen gick jag och födelsedagsbarnet ut för att hon skulle få köpa sin första öl ute i Sverige. Det var inte så röj, det var ingen röj alls och det var ju inte så konstigt med tanke på att det var tisdag.
Mer röj blev det på fredagen, efter julavslutningen i skolan åkte jag till henne igen för att hon skulle ha födelsedagsmiddag för sina vänner. Jag, hennes storasyster, hennes lillebror och hennes mamma hjälpte henne med förberedelserna.
Efter middagen gick vi ut, någonstans på någon konstig klubb som tydligen hette konstig klubb. Hahah, nej men jag vet inte men det var kul. Jag blev full och alla var glada.
Dagen efter det hade ju min klasskompis/granne fest, så jag Li och Lis storasyster Denise åkte hem till mig, åt mat gjorde i ordning oss drack lite till och gick hem till henne. Det var trevligt där, jag skämde ut mig sådär som jag faktiskt oftast brukar göra. Det tänker jag inte gå in djupare på.
Oj, nu känns det som att det blev lite långt här. Men jag har faktiskt inget bättre för mig just nu. Mina två kära vänner ligger här brevid mig i sängen och sover. TÖNTS
Nej men dom är lite söta, snart måste jag dock väcka dom. Vi ska gå på bio, twilight igen :D:D:D:D:D:D
Jag älskar den filmen! Den är bättre än Titanic.
Jag fick tre av böckerna i den serien i julklapp, och dom var sjukt bra. Nu väntar jag bara på att den fjärde boken sak komma ut på svenska, för det tror jag inte att den har gjort.
Nej, nu ska jag nog lämna datan och mina sovande vänner och gå och ta en cigg.
PussochHej!♥
rubrik
Hejsan.
Nu var det en vecka sen jag skrev sist. Och nu som då sitter jag hemma hos min vän Li.
Det verkar som att det bara är här jag kommer ihåg att skriva i min blogg. Trist, jag vet.
Men det som är ännu tristare ( inte för mig då) måste vara dom som faktiskt läser min blogg och nu i en vecka har fått läsa samma blogginlägg om och om igen. Och jag vet att ni gör det.
Veckan som gått har inte varit så händelserik, förutom skolan och en massa plugg så har inget speciellt hänt.
Ja, nu sitter jag hos Li som sagt.
I hennes säng med hennes nya bärbara dator!! Den är as häftig, den ser nästan ut som min fast den är lite nyare och lite fräschare.
Anledningen till att hon har en ny dator är att hon fyller år idag, ARTON JÄVLA ÅR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
GRATTIS FÖR BÖVELEN!
Hon springer omkring och gör i ordning sig, vi ska ut och käka och fira lite med hennes familj.
Och ja, jag räknas faktiskt in där. Jag är deras lilla adoptiv unge, eller husdjur, jag vet inte riktigt.
Jag funderar på om jag inte ska smyga mig in i deras trapphus när dom flyttar nu om några månader och klistra fast mitt namn på deras dörr, typ över deras namn. Kanske sätta upp en liten bild på mig. Eller en affisch.
Kanske.
Det skulle vara lite kul, tänk lixom vad förvånade dom skulle bli. Haha, nej nu känner jag att jag spårar.
På fredag får vi jullov, och det känns förjäkligt sköööööööööööönt!
Efter att vi haft den där traditionella julavslutningen i skolan med fika, mingel och julshow ska jag in till vännen Li igen. Då ska hon nämligen ha kalas för sina vänner, och jag ska väll hjälpa till att blåsa upp lite ballonger eller så.
Sen ska vi ut.
Nu när vi ändå håller på kan jag berätta att jag ska på ferre på lördag också, hos min klasskamrat och halv-granne Therese. Det kan bli kul, ännu roligare är det att det här är första gången jag kan gå hem och sova efter en fest. Jag har ju och har alltid haft turen att bo mitt i skogen.
Oj jäklar nu är klockan mycket, vi skulle träffa failjen kvart i sju, och nu är den 18:42.
Tjarrå!!!!
Nu var det en vecka sen jag skrev sist. Och nu som då sitter jag hemma hos min vän Li.
Det verkar som att det bara är här jag kommer ihåg att skriva i min blogg. Trist, jag vet.
Men det som är ännu tristare ( inte för mig då) måste vara dom som faktiskt läser min blogg och nu i en vecka har fått läsa samma blogginlägg om och om igen. Och jag vet att ni gör det.
Veckan som gått har inte varit så händelserik, förutom skolan och en massa plugg så har inget speciellt hänt.
Ja, nu sitter jag hos Li som sagt.
I hennes säng med hennes nya bärbara dator!! Den är as häftig, den ser nästan ut som min fast den är lite nyare och lite fräschare.
Anledningen till att hon har en ny dator är att hon fyller år idag, ARTON JÄVLA ÅR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
GRATTIS FÖR BÖVELEN!
Hon springer omkring och gör i ordning sig, vi ska ut och käka och fira lite med hennes familj.
Och ja, jag räknas faktiskt in där. Jag är deras lilla adoptiv unge, eller husdjur, jag vet inte riktigt.
Jag funderar på om jag inte ska smyga mig in i deras trapphus när dom flyttar nu om några månader och klistra fast mitt namn på deras dörr, typ över deras namn. Kanske sätta upp en liten bild på mig. Eller en affisch.
Kanske.
Det skulle vara lite kul, tänk lixom vad förvånade dom skulle bli. Haha, nej nu känner jag att jag spårar.
På fredag får vi jullov, och det känns förjäkligt sköööööööööööönt!
Efter att vi haft den där traditionella julavslutningen i skolan med fika, mingel och julshow ska jag in till vännen Li igen. Då ska hon nämligen ha kalas för sina vänner, och jag ska väll hjälpa till att blåsa upp lite ballonger eller så.
Sen ska vi ut.
Nu när vi ändå håller på kan jag berätta att jag ska på ferre på lördag också, hos min klasskamrat och halv-granne Therese. Det kan bli kul, ännu roligare är det att det här är första gången jag kan gå hem och sova efter en fest. Jag har ju och har alltid haft turen att bo mitt i skogen.
Oj jäklar nu är klockan mycket, vi skulle träffa failjen kvart i sju, och nu är den 18:42.
Tjarrå!!!!
Twilight
Hej hej hej.
Nu har jag inte uppdaterat på as länge (igen) men vad fan, men mina jätte några läsare är det väl ingen större förlust om jag glömmer bort i några veckor.
Vad som har hänt sen sist orkar jag inte ta upp, det är väll inte så mycket, lite fylla mycket skola.
Nu sitter jag hos Li och vi äter pommes och köttbullar, ja klockan ett på natten. Det är coolt!
Idag har jag handlat julklappar och - det bästa av allt- varit på bio!
Vi såg Twilight, och den var jättebra! Nästan bättre än Titanic ( och då ska ni veta det har aldrig funnits större kärlek som det finns mellan mig och den!)
Twilight, jag är kär alltså! Och jag och Therese har bestämt att vi ska se den tillsammans snart, så då får jag se den igen!!! Johan vill också se den, JAG ÄLSKAR DEN!!!
Nu ska vi dricka drinkar och spela kort!
Puss och hej!!'
Btw, vi ska ha serie tema på studentskivan, serier som i tv serier. Vad fan ska jag vara!?
Nu har jag inte uppdaterat på as länge (igen) men vad fan, men mina jätte några läsare är det väl ingen större förlust om jag glömmer bort i några veckor.
Vad som har hänt sen sist orkar jag inte ta upp, det är väll inte så mycket, lite fylla mycket skola.
Nu sitter jag hos Li och vi äter pommes och köttbullar, ja klockan ett på natten. Det är coolt!
Idag har jag handlat julklappar och - det bästa av allt- varit på bio!
Vi såg Twilight, och den var jättebra! Nästan bättre än Titanic ( och då ska ni veta det har aldrig funnits större kärlek som det finns mellan mig och den!)
Twilight, jag är kär alltså! Och jag och Therese har bestämt att vi ska se den tillsammans snart, så då får jag se den igen!!! Johan vill också se den, JAG ÄLSKAR DEN!!!
Nu ska vi dricka drinkar och spela kort!
Puss och hej!!'
Btw, vi ska ha serie tema på studentskivan, serier som i tv serier. Vad fan ska jag vara!?
Rubrik
Haha, min kära skola var på nyheterna nyss, det var tydligen inte bara jag som inte kommit till skolan idag.
"Invånarna i Roslagen har antagligen vaknat upp till bättre dagar"
Det har du tamejfabian rätt i.
